torsdag

rick & louis.

På spårvagnen till stan passerade vi en kyrkogård. En skylt sa: tänk på döden. Så vi tänkte på döden. Och skrattade.

På teven på Renstiernas såg vi Casablanca. Rick sa: Louis, I think this is the beginning of a beautiful friendship. Så vi instämde. På riktigt.

Sen dog du.

söndag

allhelgonet.

Jag kunde inte sätta dig bland de andra trots att de var vackra tillsammans, skimrande som glöd från en döende eld, jag tror inte du hade trivts. Istället fick du gå med oss en stund. När vi gick in fick du vänta vid dörren. När vi kom ut höll jag dig i handen igen. Utanför hittade vi en plats bakom ett träd där mörkret var lite tätare. Där står du. Och lyser.