stockholmare.

En stockholmare beställer en stockholmare. Lite längre ner på gatan kommer en annan stockholmare gående. Hon håller en stockholmare i handen. Den första stockholmaren tittar på stockholmaren i gatuköket, frågande blick. En stockholmare tack. Stockholmaren med en stockholmare i handen är från Umeå, mannen i hennes hand är från Falun, han som vill ha en stockholmare i handen och frågar stockholmaren i gatuköket är från Småland, Växjö. Hon i köket som svarar att de inte har några stockholmare, vad är en stockholmare, hon är från Hua Hin, Thailand. Den första stockholmaren ber om ursäkt och går därifrån, hungrig. Nej, vänta, han vänder och ber att få smaka något som en småländsk stockholmare med smak för korv kan tänkas tycka om. Stockholmaren från Umeå, hon med en stockholmare från Falun i handen passerar kiosken då. Hon sneglar på skylten och säger inte särskilt högt till mannen i hennes hand att hon brukade köpa stockholmare här på väg hem från krogen, så kallad fyllemat. Stockholmarna är svårare att få tag på nu, säger Falunstockholmaren då. Svårare nu, men de är fler, säger Umeå. Smålandsstockholmaren vänder sig om, ursäkta, jag kunde inte undgå att höra vad ni sa. Ni sa att det var bättre förr. Nej det sa vi inte, vi antydde att saker och ting förhöll sig på ett annat sätt förut. Stockholmaren i kiosken, hon från Hua Hin lutar sig ut en smula och börjar sjunga. Ingen vet vad hon sjunger men melodin är lätt att känna igen. De sjunger med. De står där en stund och sjunger med. En stockholmare går förbi. Hon tittar upp från sin smartphone ett ögonblick. Hon tittar ner igen. Om hon inte kollar vart hon går kollar hon nog vädret. Vi vet inte, men det antyds att det var sämre förr. Då hade man ingen aning om vart man gick. Eller i vilket väder.