onsdag

med buss.

Jag skulle köra bandet till Småland. Jag, bandet och mina trumslagardrömmar. Eller fem hermeliner och en katt. Jag skulle vara katten och när vi kommit till Ödeshög skulle allt bli mig övermäktigt. Batteristen satt nog och övningsslog på låren, förmodligen med trumhandskar på händerna. Jag satt och trummade på ratten och tyckte nog att det svängde lite mer. Efter att ha övervägt giftbrygd för att sätta batteristen ur spel skulle jag komma fram till att sparka ut honom i farten vore bättre. Troligen skulle hermelinerna se och misstänka mig för dådet, men min blick skulle skrämma dem till tystnad. 

Efter det var min nya bana utstakad och jag väntade bara på frågan om jag kunde ta över rollen som trumslagare. Frågan kom inte, istället kom Samvetet och frågade varför jag så lättvindigt gjort mig av med batteristen för egen vinnings skull. Snöd vinning sa han. Jag hade inget svar förutom att jag ville vara trumslagare och kunde han kanske förstå. Det kunde han inte. 

Inför den riktiga resan får jag besinna mig.

2 kommentarer:

Anonym sa...

skaru på turné? är det sjungande trummis vi pratar om?
Tacksam för klargörande.
evita

Anonym sa...

turnén är avslutad. den var kort och innehöll ingen av den dramatik jag förutsagt. trumslagarn var för fin för att slängas ut genom fönstret. och troligen för stark.

klen

ps. han hade även vacker sångröst. ja.