autodidakt.

I en liten trakt i ett litet land bodde en gång en liten flicka. Flickan bakade små kanelbullar och alla i trakten älskade flickan och hennes kanelbullar. Varje söndag bakade flickan 50 små kanelbullar och varje söndag sålde flickan 50 små kanelbullar till traktens 52 små invånare. I trakten fanns även en bagare. Bagarens bröd var omtyckt och varje måndag till lördag sålde bagaren sina 51 kanelbullar till traktens 52 små invånare. Bagaren sålde inga kanelbullar på söndagen, och trots att bagaren betraktade söndagen som vilodag blev han mer och mer förargad över den lilla flickans värv. Bagaren som var utbildad bagare vid det lilla landets högsta institution för bagaryrket kunde inte för sitt liv begripa hur någon kunde köpa den lilla flickans autodidakta bakverk. Så en söndag gick bagaren genom trakten för att besöka den lilla flickans hus. På vägen dit mötte bagaren varenda en av den lilla traktens invånare, alla med ett stort leende i ansiktet och med en liten kanelbulle i handen. Bagaren stövlade in genom grinden till den lilla flickans hus och frågade flickan om han inte kunde få köpa en liten kanelbulle. Inte för den mediokra smaken förstås, eller för dess undermåliga yttre, utan helt och hållet i studiesyfte. En välutbildad bagare måste ibland smaka en misslyckad kanelbulle för att förstå det höga värdet i sina egna utbildade bullar, sa han. Jag förstår, sa flickan, och jag hade med glädje bjudit herr bagaren på en bulle om det inte varit för att de var slutsålda. Slutsålda på min ära, sa bagaren, på vägen hit har jag mött varenda en av traktens invånare, alla med ett uttryck av stor likgiltighet i ansiktet och bara en bulle i handen, aldrig två. Hur kan det då komma sig att det inte finns någon kanelbulle kvar för mig att köpa? En riktig bagare kan inte bara baka förträffliga kanelbullar utan även räkna antalet invånare i sin trakt så att ingen blir utan sin förträffliga kanelbulle. På detta hade flickan inget svar att ge bagaren förutom det att flickan hade brukat baka 51 kanelbullar varje söndag tills hon insåg att bagaren aldrig kom och köpte en kanelbulle på sin vilodag. Flickan fick då äta upp sin kanelbulle själv varje söndag, vilket hon insåg inte skulle fungera i längden. Flickan ville ju spara sin aptit till de övriga dagarna i veckan, då hon promenerade förbi de 50 husen på väg till bagarens hus för att varje dag köpa en av bagarens förträffliga kanelbullar. 

till ester e