Är jag trasig. Har jag gått isär och under tryck satts ihop igen. Vet inte. Men vi blir nog vackrare av att gå isär. Vi ska bara komma ihåg att orka sätta ihop oss igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
vad
då
- april 2019 (1)
- februari 2019 (1)
- november 2018 (1)
- oktober 2018 (1)
- november 2017 (1)
- oktober 2017 (1)
- augusti 2017 (1)
- november 2016 (2)
- maj 2016 (2)
- oktober 2015 (1)
- mars 2015 (1)
- februari 2015 (1)
- oktober 2014 (2)
- september 2014 (2)
- mars 2014 (1)
- november 2013 (1)
- oktober 2013 (2)
- september 2013 (3)
- juni 2013 (1)
- maj 2013 (2)
- december 2012 (2)
- november 2012 (3)
- oktober 2012 (6)
- september 2012 (3)
- augusti 2012 (2)
- juni 2012 (1)
- december 2011 (2)
- oktober 2011 (2)
- september 2011 (3)
- juni 2011 (1)
- april 2011 (1)
- mars 2011 (2)
- februari 2011 (1)
- december 2010 (1)
- oktober 2010 (2)
- september 2010 (1)
- juni 2010 (1)
- maj 2010 (1)
- april 2010 (1)
- januari 2010 (11)
- november 2009 (5)
- oktober 2009 (4)
- september 2009 (4)
- juni 2009 (2)
- maj 2009 (2)
- april 2009 (3)
- mars 2009 (2)
- februari 2009 (1)
- januari 2009 (5)
- december 2008 (10)
- november 2008 (10)
- oktober 2008 (6)
- september 2008 (7)
- augusti 2008 (5)
- juli 2008 (31)
- juni 2008 (8)
- maj 2008 (9)
- april 2008 (14)
- mars 2008 (30)
- februari 2008 (10)
4 kommentarer:
Vet du Klehn; man blir både starkare och vackrare av din blogg. Du gör någonting vackert av allt som gått sönder...
ja, precis så är det jolly. man blir vackrare av all kärleksbrist och trasighet och fransar. så måste det vara.
Tänk att mormors trasmatta innehöll så mycket visdom. Det anade hon nog inte när hon satt och våndades över vilka kulörer som gick att blanda.
Melankolin i dina ord kan bli sentimental,
ett känsligt fall för oss som lider av cynismens kval,
cynism, de missgynnsammas tunga ok.
Men du och dina ord kan stundtals vara riktigt bra din tok!
Skicka en kommentar