tisdag

but seriously.

Känner mig nödbedd att citera två herrar jag såg på datamaskinen i afton. Den ena ville göra ett blandband till den andra, utifrån tacksamhet till den andra för visad medmänsklighet med den ena. Den ena sa: D'you like Phil Collins? Den andra sa: I have two ears and a heart don't I?

Med detta ville han förstås mena att han självfallet uppskattade Phil Collins som inspelande artist. Den andra heter i verkliga livet Alec Baldwin och jag älskar honom nu. Jag skrattar högt såsom jag inte skrattat högt i min ensamhet sedan nittiotalet.

30 rock är i förhållande till seriens kvalitet ett dåligt namn. Men vem är jag att klaga, jag är lycklig. Alec sätter guldkant på min tillvaro. Först Stevie och nu Alec. Vem härnäst? Phil? Jag tror det. Älskar sjungande trummisar, skulle vilja vara en själv. 

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag håller med om att det är nåt visst med den sjungande trummisen, som nån sorts skön revasch att killen längst bak får bli förgrundsfigur.

Vilken är Phils bästa låt tycker du? Jag tycker Easy lover. Sedan är jag ju svag för Against all odds naturligtvis, en gång ringde jag och sjöng den på en telefonsvarare. Ägaren till den har fortfarande inte ringt tillbaka. /jakander

Anonym sa...

kan inte komma på min bästa. hela eftermiddagen har jag nynnat på easy lover istället. tackar.

klein