solen sjönk inte. trots idog spaning.
så jag drack två öl i solen, köpte tolv tulpaner till en vän i viken, skrev bildberättelser med sex ord. väntade, väntade och väntade på att solen skulle gå ner och upptäckte att den inte gjorde det, bytte kläder åtta gånger tills det kändes tillräckligt vårligt och värdigt en högtidsdag. och till allra sist klättrade jag upp på ett berg, riktade mig västerut och tittade ditåt tills det bara var horisont kvar. Utan sol på. Sen flög jag likt ikaros för nära och insåg att jag aldrig kommer kunna flyga igen, då mina vingar smälte som smör i småland om sommaren.
2 kommentarer:
helt fantastiskt! din blogg tar andan ur mig! bloggen har blivit rutin. jag kanske är beroende... jag måste titta flera gånger om dagen; har det hänt något? idag har det hänt mycket vackert här.
t
fint sagt. och roligt att du är läsare. jag älskar läsare.
kram /klehn
Skicka en kommentar