Jo, man saknar småsakerna också. Inte bara Oddjobs hatt. Inte bara rymdraketer och undervattensstäder. Inte bara biljakter på hårnålsvägar i vackra sextiotalsbilar efter tjusiga chaufförer i scarf. Inte bara spegellabyrinter på öar i sydostasien, hemresa på en djonk. Inte bara samarbeten med CIA. Man saknar allt det lilla också. Den där gången i Nassau när bartendern glömde skaka drinken och du gillade den ändå. Den där andra gången när du gjorde bomben i poolen, lite oväntat. Ingen skrattade förutom du.
Nu går du på Östgötagatan norrut. Du ska nog ta en fika på Lisas runt hörnet och räknar pengarna i fickan. Jo, det blir nog kaffe och tårta. Du räknar om enkronorna en gång till när en garageport öppnas och en bil kör ut. Det är inget märkvärdigt med bilen, inte med porten heller, men när den är på väg ner igen, en sådan där rullport som stängs uppifrån och ner, är det något som klickar. Du tittar först åt höger, sedan åt vänster, så vänder du dig om och ingen går därbakom. Spring nu, och hoppa, börja rulla i samma stund som du landar på sidan och när du rullat runt ett varv och tittar upp har du garagedörren praktiskt taget på näsan men du rullar lite till och hinner in, porten stängs. Det var inte igår tänker du och andas ut, när du kommer på att du ska fortsätta rullningen upp på knä samtidigt som du drar ut Walthern och tittar runt pekandes med ditt gamla tjänstevapen i samma riktning som du tittar. Det är mörkt och ingen här. Clear, säger du tyst och går upp från knästående. Det knakar lite i lederna. Hur tar man sig ut härifrån undrar du nu. Aha. Tryck på knappen för portöppning. Vänligen tillse att porten stängs efter utpassage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar