tisdag

osynlig.

En söndagmorgon gick en liten pojke ut genom porten. Pojken och porten var båda av det slag man inte fäster någon uppmärksamhet vid. Ingen av dem såg det som ett problem. De som skulle in genom porten hade för längesedan lärt sig särskilja den från övriga portar i kvarteret och pojkens vänner kunde problemfritt skilja ut pojken bland andra pojkar. Pojken kunde se fördelar med sin oansenlighet. Han var osynlig. Varje dag, inte bara söndagar, gick pojken ut genom sin oansenliga port och klädd i sina oansenligaste kläder skred han till verket. När pojken somnade på kvällen var han inte bara rikare än på morgonen. Han var också oskyldigare. När jag sover syndar jag inte tänkte han. Gonatt. 

1 kommentar:

shapiro nikulina sa...

Jag vill höra mer om pojken! Vad skrider han till verket med? Vad blir han rik på? Hur rik? Guld? Jag är idel öra och spänd förväntan, ge mig meer!! Så vackert med nån som tror sig vakna oskyldig, jag blir bara syndigare och syndigare ju mer jag sover. Är det normalt?